Igår kväll var det finsittning och därmed sista dagen av nollningen. Det bästa igår var avtäckningen när vi fick se hur staben såg ut egentligen. Intressant! Det var ingen som såg ut som man föreställt sig. Sjukt jobbigt med fel ansikten och rätt röster på alla nu bara... Utom straffmästaren och generalen då som var så bra på att förställa sina röster. De flesta verkar dock ha svårt att släppa stabiskan men det kommer väl :P (en påhittad dialekt för nollningsledarna) Det kommer väl ta en stund innan man börjar kalla tvåorna för sina riktiga namn istället för S.I.P.S, MacGyver, generalen, S.I.A.S, straffmästaren, Bufo bufo, mamma, pappa osv...
Det verkar som om jag dragit på mig en förkylning nu lagom till skolastarten. Det är ju typiskt, så fort man har tid att slappna av så slår det till... Men jag tänker ändå följa med på grillningen på Gladan ikväll :) Kan vara kul att umgås lite med alla utanför nollningen och få lära känna tvåorna. Schemat verkar helt ok. Imorgon har jag bara en föreläsning i fältbiologi i två timmar. Sen är jag ledig resten av dagen.
Det sämsta med Halmstad är att det blåser jämt och massor.
Igår till exempel när vi hade beachdag så sken solen och det blåste nåt hemskt! Då såg vi en tromb ute i havet, precis som på bilden här. Vi var väldigt förväntansfulla och var nyfikna på hur det skulle kännas att bli omkullblåst av en sådan. Tyvärr, till allas stora besvikelse, blev tromben mindre ju längre in mot land den kom... Dessutom började det spöregna under tiden den drog förbi. Alla nollor frös något fruktansvärt och kurade ihop sig under TBI-flaggan till solen kom fram igen efter fem minuter!
Vi gick upp vid sju för att äta frukost och sedan hämta flyttbilen. Även kallad flyktbilen... Den var färdigpackad vid ett och då hade bara en tavla gått sönder (!). Jag, Simon och hans pappa åkte iväg till ikea i Kållered för att köpa oss en ny soffa när vi ändå hade stor bil. Soffan tog ungefär dubbelt så stor plats som vi hade räknat med men det gick ändå. När vi åkte från ikea vevade Simons pappa ner rutan till förardörren. Det skulle han inte ha gjort för den gick inte att veva upp igen... Och det var motorväg hela vägen till Halmstad. Gissa om det blev blåsigt! Som tur var lyckades dom fixa den innan vi skulle hem sedan.