torsdag 31 maj 2012

Sentimental

Jag visste att det skulle ta slut, att det bara skulle vara i tre år. Men tre år är lång tid. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle gå så här fort. Nu har alla tagit examen (ok, jag har examensarbetet kvar) och vänner och bekanta börjar flytta härifrån. Det slog mig i veckan att flera av de jag lärt känna redan börjat försvinna härifrån och det var med tårar i ögonen som jag insåg att jag kanske aldrig kommer få se vissa av dem igen. Man säger att man ska hålla kontakten men det fungerar sällan med så många människor, ibland inte ens med de man lärt känna riktigt nära.

Ni har alla betytt, och betyder fortfarande, otroligt mycket och det är fantastiskt att ha fått chansen att leva med så här många underbara människor omkring sig. De här tre åren kommer jag alltid att kunna se tillbaka på med ett leende på läpparna. Trots vissa motgångar är detta tre år jag inte vill ha ogjorda. Jag hade önskat att vi kunde stannat här för alltid. Det är något visst med att leva studentliv.

Hur som helst så är jag väldigt glad över att flera vänner kommer att stanna här över sommaren och kanske även i höst. Nu gäller det att nyttja sommaren till fullo och umgås så mycket som möjligt när vi fortfarande kan. En sådan här sommar kommer kanske aldrig igen, när jag kan bestämma själv hur mycket och när jag vill jobba. Jag tror och hoppas att denna sommaren blir fantastisk på alla sätt och vis.

Vilsen nolla för tre år sedan

Finsittningen tre år senare

Nyutexaminerade naturvårdare

fredag 11 maj 2012

Välkommen vår!

April bjöd på ett fantastiskt bra avslut och maj började precis lika fantastiskt. Strålande solsken, blå himmel, shorts, varma vindar, volleyboll, grillning, öl, sena nätter och fina vänner! Vi gjorde precis allt man ska göra sådana där lediga dagar i solen ni vet.




Trots att jag jobbade två av de finaste dagarna hann jag ändå med att njuta och slappna av riktigt bra. Jag startade maj månad med årets första cykelpass. Jag brukar börja i mars annars men det har tyvärr inte blivit av i år. Körde utmed havet på Prins Bertils stig vilket inte ger särskilt bra träning rent fysiskt, men mentalt älskar jag den rundan. Där är så vackert och jag kan vara glad flera dagar efteråt!


Jag hade en sjukt fin vecka, kanske till och med två, men efter sol kommer regn och nu börjar jag känna av stressen igen. Sista tentan närmar sig med stormsteg och vi har massa annat att göra innan dess också. Dessutom vill jag nu mer än någonsin hinna med att umgås med alla innan de flyttar härifrån. Det gäller att ta vara på den sista tiden vi har här tillsammans!