Björndjur

Björnar vet ni nog alla vad det är för något men har ni någon gång hört talas om björndjur? De dök upp för omkring 530 miljoner år sedan och liknar små, knubbiga björnar men blir endast 0,1-1,2 mm stora. De ömsar skinn utan att växa ur det gamla vilket gör att de blir mindre och mindre ju äldre de blir. De lever i hav, sjöar, vattenhinnor kring mossor och lavar eller i markens översta lager. Dessa små varelser beskrivs som några av de tåligaste organismer på jorden. De klarar högt tryck, enorma halter gammastrålning och flera års uttorkning. De kan överleva både infrysning och intorkning och kan påträffas på till exempel höga bergstoppar, i Antarktis och på Grönland (i princip överallt där det inte finns för mycket luftföroreningar. Då de torkar in (kryptobios) kan de uthärda extrema miljöbetingelser utan varken syre eller föda, från temperaturer ned till absoluta nollpunkten (-273C) och upp till +150C. Det är ett temperaturintervall på 423C. Antagligen kan ett björndjur överleva i kryptobios i hundratals, kanske tusentals år. Hos andra organismer kallar vi detta tillstånd för "död". Hajar, grizzlybjörnar och pirayor i all ära men björndjuren tar ändå priset som världens tuffaste djur.

10 månader efter Christer Fuglesangs rymdresa skickades 3000 andra svenska rymdresenärer ut i rymden. De fick dock inte lika mycket medieintresse som Christer Fuglesang, men dess äventyr var desto mer riskabelt. Det enda syftet med resan var att se huruvida de kunde överleva i rymden utan skydd. När de landade på jorden igen efter tio dagar i rymden var de uttorkade efter rymdens vacuum och vattenhalten i deras kroppar innehöll långt under en procent vatten. Efter att de återfuktats mådde de bra igen efter bara en halvtimma och de flesta av dem kunde lägga ägg och reproducera sig. De har någon form av förmåga att kunna reparera sina egna celler. Hur vet vi dock inte än.

Enastående djur

Inspiration

Har under de senaste veckorna inte varit hemma mer än kanske två dygn. Först var jag med familjen på Mallorca en vecka - riktigt kul att vara samlade hela familjen igen! - och denna veckan har ägnats åt att slutföra de sista fältstudierna i examensarbetet i Kalmar och Ulricehamn. Nu ska vi "bara" skriva allt också.

Nu sitter jag hemma i Dalsjöfors, dricker te och blir inspirerad av en häftig tant i Borås tidning. Dorotea, 91 år gammal, står 12 timmar varje dag i kylan på Stora torget i Borås och säljer egentillverkade kransar som gravdekorationer inför den kommande allehelgonahelgen. Resten av året säljer hon blommor och växter. Tidigt på morgonen tar hon med bil och släp till torget för att kunna stå redo klockan sex för dagens affärer. Sedan stänger hon inte igen förrän de andra butikerna i centrum gett sig för dagen. Detta har hon gjort sedan 1948. "Vila, det ska man akta sig för" säger hon. Det är sällan tal om någon semester men ibland ger hon sig av upp till Härjedalen. Det är dock mest för att hitta fin mossa till kransarna.

I sann Boråsanda satt Dorotea igår och höll tummarna för Elfsborg. När BT frågade hur hon skulle fira ett eventuellt guld på söndag svarar hon -"Det kan ju bli en kopp kaffe i alla fall."