måndag 22 april 2013

Sämst fast bäst

Alltså, att de aldrig lär sig. Trodde han (förlåt hen, det finns kvinnliga lastbilschaufförer också) verkligen att det skulle gå?


Alltså ni vet de där tokigt svåra inlämningsuppgifterna jag har suttit med i helgen. De som jag varken hade hjärna eller energi att orka med. De som fick min hjärna att stänga av sig hela tiden. De som jag bara trodde jag skulle hinna med en och sedan ge upp helt på den andra. Vet ni vad, jag har skickat in båda två och känner mig riktigt nöjd! Jag trodde jag hade tappat det, men jag har det fortfarande. Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken men nu gör jag det ändå för nu har jag varit duktig. Jag räknar inte med att uppgifterna kommer vara godkända eftersom jag verkligen inte har en aning om vad som förväntas av mig. Det ger sig när jag får tillbaka dem med alla kommentarer. Då kommer jag också att lära mig. Det gör mig inte så mycket om jag får kompletteringar eftersom jag vet att det kanske behövs för att all den här nya kunskapen ska sätta sig.

Och även fast jag hela helgen egentligen skulle suttit med plugget så har jag hunnit med en hel massa annat. Jag har grillat. Jag har tränat. Jag har sett på film. Jag har gjort egna pannbiffar med hemlagat mos. Jag har druckit en cider i solen. Jag har varit ute och gått i solen. Jag har efter idag en hel lasagne i kylen. Jag har efter fyra månader fått svar från handledaren på vårt examensarbete (efter ett MYCKET argt mail från mig). Jag har bränt mig för första gången i år (som sagt, att man aldrig lär sig!) Det blev inte så att jag tog pauser ifrån plugget utan tvärtom. Jag har tagit pauser från livet hela helgen för att plugga lite. Ändå fick jag ihop det och kunde skicka in med 1,5 timmars marginal till deadline. 

Nu ska jag göra allt sådant jag skulle börja med efter inlämningsuppgifterna men som jag tjuvstartat med i helgen. Jag ska plugga på om Mallorca inför kommande vandringsläger och jag ska läsa den där boken som kommer att göra mig till herre över mitt eget liv. Jag läser den med blandade känslor. Jag är skeptisk men inte omöjlig. Vi får se om jag får ordning på något eller om jag bara helt kallt beslutar att boken är nonsens trots att de mäktigaste hjärnorna någonsin bidragit till att boken blev till. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar