fredag 12 oktober 2012

Soluppgång

Sitter hemma vid datorn iförd tights, raggsockar och en för stor t-shirt med hål i och med håret på ända. Jag varierar att skriva på examensarbetet med att diska, packa till Mallorca, måla naglarna, dricka mängder av te och stuva undan sommarkläder. Under tiden rullar brorsans spellista "Tidlösa hits" ur högtalarna och jag vrålar med (mest eftersom jag inte kan sjunga men lite för att väcka grannarna också) till Westlife, U2, a-ha, Nordman, White Lion och Backstreet Boys. Endast kvalitetsmusik. Lite förvånad är jag över att där inte finns en enda låt med E-type i listan men jag förmodar att han gjort en helt egen lista med bara E-type som artist.

Detta är en bra dag. Den kan nog till och med mäta sig med onsdagen som även den var en höjdardag. Precis som i onsdags var tant uppe med tuppen. Jag gick upp direkt när klockan ringde halv sju och rotade fram understället och fleecetröjan som fortfarande luktar lägereld sedan helgens bravader. Jag slängde kameran över axeln och plockade med mig ett äpple till frukost som jag ändå inte tänkte äta. I ilfart cyklade jag upp till toppen av Galgberget för att där beskåda födseln av denna dag.

Oturligt nog är den enda utkiksplatsen ut över staden belägen på fel sida om man vill se solen gå upp. Förhoppningsvis går det att se solen stiga över Halmstad senare i vinter istället. Då behöver jag dessutom inte gå upp lika tidigt eftersom det ändå är mörkt halva dagen.

Jag for runt som en galning (eller fotograf, de brukar bete sig underligt) på Galgberget i över en timma och fotade allt. Flera gånger packade jag ihop för att rulla hem men hittade hela tiden nya, spännande objekt. När jag äntligen parkerat cykeln på Nyhem och klev in i lägenheten igen vid halv nio var jag så kall att jag inte kunde känna varken händer eller fötter. Det tog mig nog två timmar, en halvliter te samt två filtar att få upp värmen igen, därav raggsockorna.

Jag vet inte vad det tagit åt mig på sistone. Jag trodde jag tyckte om att sova till nio på morgonen men tydligen inte. Kanske går jag igenom någon form av livskris? Hände det något när de tappade mig på blod i måndags? Hur som helst så gillar jag det. Det är härligt att vara ute tidigt på morgonen. Helst i naturen då förstås vilket kan vara besvärligt om man som jag bor mitt inne i staden. Men med en snabb cykel kan man komma långt på en kvart och Galgberget är ju mysigt.

Klicka på bilderna för förstoring




 Ni kanske minns att det brann väldigt mycket i hamnen för tre veckor sedan? Här är resultatet


 Galgberget - mycket fyndigt









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar